Kostråd
Du har säkert hört uttrycket man är vad man äter. Det är inte riktigt sant - man är vad man tar upp av det man äter. Det är viktigt att din kropp kan ta upp de näringsämnen den behöver. Lika viktigt är det att din kropp inte tar upp det den inte behöver. Vi får i oss mycket som inte är hälsosamt genom att luften vi andas kan vara förorenad, maten vi äter kan innehålla skadliga ämnen, vattnet vi dricker kan innehålla skadliga kemikalier och föroreningar. Problem i mag-tarm kanalen kan ge många olika hälsoproblem.
Du har kanske läst om mirakelmänniskor som har blivit fria från mångåriga besvär genom att äta en viss kost. Underbart! Men vi är alla olika så att en kost är ett mirakel för en människa kanske inte betyder att det är en mirakelkost för just din kropp. Här finns en sammanfattning av några kostteorier.
Genom att förändra kosten kan man uppnå många olika hälsovinster. Med kosten kan man påverka sin hälsa och sin vikt - vilket egentligen är samma sak. Traditionella viktminskningsdieter har handlat om att räkna kalorier och minska intaget av dessa. Dessa teorier håller på att omvärderas. Nya rön visar att en kost med mer fett och protein och mindre raffinerade (behandlade) kolhydrater har positiva effekter på vikten och även hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
Man blir inte fet av att äta fett.
Många kostteorier gör skillnad på nyttigt och onyttigt fett. Onyttiga fetter är mättade fetter. De är hårda i rumstemperatur. Det skadliga med dom är att dom har gjorts hårda - härdats - med hjälp av kemiska processer som har omvandlat den kemiska strukturen hos livsmedlet. Margarin tex - är härdade växtfetter. Smör är inte härdat, det är naturligt hårt.
Nyttiga fetter är fleromättade eller enkelomättade - de är flytande i rumstemperatur. Problemet med omättade fetter är att dom härsknar lätt. De är därför olämpliga att värma upp.
Till matlagning och stekning är det lämpligt att använda smör eller olivolja.
Kolhyraternas inverkan på blodsockret
Blodsockret produceras i kroppen av kolhydraterna i kosten. Det är ett viktigt bränsle. Det håller hjärnan och musklerna igång. Med hjälp av insulin omvandlas kolhydraterna till energi i form av glukos - blodsocker. Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en lagom nivå.
Kolhydratrik kost gör att kroppen ständigt producerar stora mängder insulin för att klara omvandlingen. Om det produceras för mycket insulin kommer det att finnas en massa överskottsglukos i blodet, detta omvandlar insulinet till fett. Om överskottsproduktion av insulin pågår en längre tid riskerar man att utveckla insulinokänslighet, man har fått SyndromX - ett förstadium till diabetes. Förr talade man om Åldersdiabetes, nu kallas det diabetes typ2 för att det har krupit nedåt i åldrarna. Många barn och ungdomar äter alldeles för mycket skräpmat och socker.
Många nya kostteorier går ut på att minska intaget av snabba kolhydrater - sådana som snabbt omsätts till blodsocker - glukos, i kroppen. De har högt Glykemiskt Index - GI. Stärkelserika kolhydrater såsom spannmål och potatis och raffinerade kolhydrater såsom vitt socker, vitt bröd, bakverk och pasta har högt GI. Glukos används av kroppen som bränsle. Om vi drar ner på kolhydraterna använder kroppen i stället fett som bränsle och vi går ner i vikt.
Läs mer:
o Stenålderskost
o Balansen mellan syra och baser
o Ämnesomsättningen
o Blodgrupper
o Bantningskost <<< Tillbaka |
